Det finns nog hopp...
Gammal bild från ett New England-repotage från ett inredningsmagasin
...trots lera, hjulspår, grushögar framför ytterdörren och skyttegravar på tomten! Efter ÅR av väntan på ett fungerande avlopp så har vi de senaste dagarna äntligen gått mot rätt håll och påbörjat processen.
I tisdags fick vi hit 10 kubik med singel (grus) och en liten maskin med skopa. Fick hjälp av M:s föräldrar och körde gruset en bit ner i skogen och den sista sträckan fick vi skotta förhand och köra i skottkärror ner till den plats där själva utmynningen/stenkistan ska bli. Arbetet gick över förväntan och kan lungt säga att det fortfarande känns i kroppen :-) Snacka om bra träning!
Idag har vi en kille med grävmaskin på plats så idag grävs det dike där alla markrör ska ligga, Tror det är ca 100 meter grävning som ska göras, men var precis nere i skogen och kollade till dom och det verkar gå riktigt bra!
Har hela kvällen igår och morgonen idag suttit och jobbat. Offerter och ritningar till kunder har stått på listan! Nu är jag klar och ska skicka iväg allt! Skönt! Resten av dagen tänkte jag ägna åt renovering i missionshuset, har massor att måla :-)
FY det är riktigt kallt ute idag, känns som snö i luften! Brrrrr. Vart tog våren vägen? Är det den där vulkanen som gjort att vädret blivit kallare tro? Hoppas den vilar sig lite snart, för vi vill ju kunna flyga till Kreta den 13 maj!
Nä nu ska jag åka och handla lite så att grabbarna får i sig energi så de pallar hela dagen!
Ha en skön torsdag!
Kram M
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar